Örtofta slott historia

Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Örtofta slott historia

Det är troligt att han genast efter förbudstiden lät uppföra ett fast stenhus på Örtofta, varav delar ännu ingår i det nuvarande slottet.

Tönne Parsberg, som varit en betrodd man i rikets tjänst, avled 1521. hålla birkhus, och ännu på 1700-talet fanns ruinen av birkhus kvar i Örtofta.

Genom arv kom Örtofta att tillhöra medlemmar av flera danska adels- och stormanssläkter.

Släkten Barnekow var ägare till slottet från mitten av 1600-talet och under hela 1700-talet. Han renoverade slottet år 1728 och 1771 och anlades slottets barockpark, som till dags dato stått mer eller mindre oförändrad, om än förfallen. Ännu på 1700-talet fanns ruinen av birkhus kvar i Örtofta.

Danska adels- och stormanssläkter

Genom arv kom Örtofta att tillhöra medlemmar av flera danska adels- och stormanssläkter – Nielstrup, Lindenov, Bille, Brock, Brahe och Lykke.

År 1632 köpte landsdomaren i Skåne Henrik Ramel Örtofta.

örtofta slott historia

Ingeborg Hak

  • 1481 Deras dotter Maria knutsdotter, gm Tönne Vernesen Parsberg till Harrestad
  • 1521 Deras dotter Gertrud Tönnesdotter Parsberg, gm Jahan Björnesen Björn till Nielstrup
  • 1530 Deras dotter Anna Johansdotter Björn, gm Christoffer Johansson Lindenov till Forslet och Drenderup
  • 1580 ca Deras son Johan Christoffersson Lindenov.
  • Genom köp Este Bille till Ellinge och Vallen (barnlös)
  • 1619 Dennes kusin Eske Laugensen Brock, gm Christence Axelsdotter Viffert.
  • 1625 Deras dotter Brigitte Eskesdatter Brock, gm Tyge Brahe till Tosterup.
  • Genom köp Frands Henrik Lycke, gm Elisabeth Eskesdatter Brock.
  • 1632 Genom köp Henrik Ramel till Bäckaskog, gm Margerete Ottesdatter Skeel.
  • 1653 Deras dotter Else Ramel, gm Christian Barnekow till Vittskövle.

    Margareta Magdalenas bror Adolf Fredrik Barnekow var en skicklig trädgårdsarkitekt och har säkerligen medverkat i arbetet med de nya trädgårdsanläggningarna som påbörjades under denna tid.

    Man kan förmoda att med anledning av bröllopet verkställdes den grundliga reparationen av huvudbyggnaden, som inskriftstavlan över ingångsdörren berättar om.

    Detta förbud upphävdes först 1483 och det är knappast troligt att ett hus byggdes på Örtofta mellan dessa år. Han var även ägare till Bäckaskog gods. Det var hans son, Henrik Dücker som lät bygga om huvudbyggnaden till dess nuvarande utseende.

    Dücker var ogift och hade före sin död testamenterat egendomen till friherre Jacob Bennet.

    De gjorde stora ansträngningar för att försköna och förbättra egendomen, bl.a. Han lät uppföra en grundmurad loge och lada 1635 och försåg några år senare även kyrkan med ett torn samt byggde landsvägsbron (som tillbyggdes på 1900-talet).

    Henrik Ramel uppförde en grundmurad loge och lada 1635, försåg kyrkan några år senare med ett torn och byggde landsvägsbron, tillbyggd på 1900-talet.

    Foto Jane Lindbladh

    Foto Jane Lindbladh

    Nuvarande utseende
    Mellan åren 1857-1861 fick slottet sitt nuvarande utseende då flyglar och torn uppfördes. När de flyttade in hade gården varit obebodd en längre tid och en inre restaurering var nödvändig. Av deras barn ärvde de två sönerna Örtofta och Christian Barnekow blev 1727 ensam ägare genom att lösa in broderns del.

    Örtofta betecknade förr själva slottet, medan den kringliggande bebyggelsen kallades Väggerup, senare Väggarp.

    Den första kände ägaren hette Trugot Has. Han hade, tillsammans med andra förnäma skånska män, slutit lands- och särfred mellan Skåne och Sverige (Skåne tillhörde ju Danmark på den här tiden) och skrivit sig på Örtofta på 1380-talet.

    Trugot Has son, Trued Has, som var riddare (bland annat vid Erik av Pommerns bröllop), blev 1412 hövitsman på Gotland.

    Johan Dücker som var barnlös testamenterade 1892 slottet till Jacob Erland Fredrik Bennet.

  • Örtofta har sedan mitten av 1700-talet, tillsammans med Flyinge, verkat som en av de viktigaste avelsgårdarna för häst.

    Christian Barnekow
    År 1727 blev Christian Barnekow (33) ensam ägare då han löste ut sin brors del i slottet, vilket de bägge fått i arv.

    Han rev den gamla korsvirkesflygeln och ersatte den med ett envånings stenhus beläget fristående från huvudbyggnaden och uppförde en korresponderande flygel av korsvirke på södra sidan. Där fanns eget tingshus, stockar för stockstraff samt även avrättningsplats.