Häst bakknä inflammation

Överrörligheten gäller för hela kroppen och därmed även halskotorna som tvingas att skramla i slitsamma ytterlägen. Man bör överväga alternativ som kan komplettera traditionella veterinärmedicinska läkemedel för att hjälpa till att kontrollera inflammatoriska tillstånd och upprätthålla långsiktig komfort. INGEN rekommenderar inspänning, ALLA säger tvärtom att inspänning bör undvikas vid rehabiliteringen och jag vill då lägga till där att varför ens börja med inspänning (eller ridning framifrån och bak för den delen)?

Kronisk inflammation ses också vid sekundära tillstånd så som fång, magsår, återkommande luftvägsobstruktion (RAO), samt EMS och PPID – vanliga inflammatoriska tillstånd som ofta kräver långvarig behandling.

3. Halsen rör sig mindre i trav och galopp men det är fortfarande så att den rör sig och är i synk med resten av kotorna i överlinjen.

OCH DET TAR TID!

Allt börjar med bålen
Vad är det som bär hals och huvud på bästa sätt? Att därför börja ratta en unghäst, eller annan häst med svag bål, i munnen för att få till önskvärd form utan att först eller åtminstone samtidigt ha en ordentlig plan för bålstabilitet är ingen bra taktik för hållbar halskotpelare (tycker aldrig att man ska ratta någon häst i munnen men du fattar säkert vad jag menar).

Under tiden hästen bygger upp sin bålstyrka med varierad träning, kanske med Equiband, kanske med Equibodybalance, kanske med vattenträning osv så behöver den få lov att använda sin hals som naturen har tänkt, bland annat för att hjälpa till att hålla balansen, bibehålla rörlighet och bygga styrka och reaktivitet i de små stabiliserande musklerna närmast halskotorna.

Hans ledvätska var då mycket vattnig, inte alls bra kvalite.

Liten hage och skrittmotion men jag var inte nöjd, märkte att pålle var stressad.
Min ordinarie vet tog över och vi sprutade om honom, nu med tuppkam också.
Vart bättre men röntgen visade en skugga i vä bakknä.
Artoskopi gjordes och vi fann en led som var full av inflammation och ca 30% av brosket var uppätet av inflammationen, prognos mycket oklar dvs väldigt dålig.
Boxvila och sen sjukhage med promenader.

Jag märkte att pålle tog mycket stryk psykiskt av rehabliteringen så jag tänkte om.
Jag släppte honom på lösdrift, sista månaderna med dräktiga ston så han fick vara häst, dvs hingst som fick vakta sina ston och han stormtrivdes.

Ca 9 månader senare hämtades han med en rejäl hingstnacke
Togs till nästa lösdrift med unghingstar som han fostrade och jag började skritt träna med chambone i skogen blandat med tömkörning.

Sakta sattes han igång och ca 6 månader senare vann vi metingpris, 3 dagars (La5+La6 regionalt) i lilla rundan och vid vetbesök nu syns bara en mycket liten fördröjning i böjprov högt vä bak.
Jag har naturligvis tränat honom annorlunda, mycket skogsridning och alltid i djup rund form.
När jag ska träna på bana, rids han alltid ut en sväng först.
Tränar mycket dressyr ute på grusvägar, alltid noga med att han alltid arbetar i en bra djup form med framåttänk.
Har varit extrem noga med lösgjordheten och att han hela tiden måste arbeta igenom sin kropp så att inte bakknäna får arbeta ensamma.
Tänka utbildningsskalan heeela tiden!!!

Idag går han både i piff och puff och tävlas sparsamt i Msv klasser som 18-åring.
Skoningen är mycket viktig, måste skos med korta tår både fram och bak och under rehab gärna med ringskor bak.

Att bara spruta kortison i en led är inte bra då kortisonet dödar all ledvätska, man ska alltid blanda med tuppkam.
Övrig hjälp var ett svindyrt pulver (glömt vad det hette) för hjälp till brosk/led som jag köpte hos vet på MK och under igångsättning LitoVet nyponpulver.